Jag fick en förfrågan om att skriva om hur vi kvinnor borde vara mot sina män. Nu har jag ju skrivit lite om det tidigare men jag gör lite tillägg här.
Ja, det var en man som ville att jag skulle skriva om det då han nog tyckte att jag rackat ner på männen så det räcker. Hahaha...
Jag har en åsikt om hur vi kvinnor borde göra för att behålla våra män och göra dom lyckliga. Nu finns det inga regler för hur allt ska vara utan reglerna bestämmer man själv.
Vad är DU villig att göra för att behålla ett lyckligt hem? Hur långt är DU villig att gå?
Dom gränserna lär du tänka över och bestämma redan i början av ett förhållande, för att senare kanske omvärdera dom lite, tänja på dom eller dra åt dom hårdare.
Jag ser ofta tjejer som dekar ner sig när dom väl fått en man på kroken. Vad hände med ditt fina blankborstade hår och rena hela kläder?
Sen när började du rapa som en hel karl och släppa fisar och dessutom skratta åt dom?
Ja, jag tycker att vi kvinnor borde se till att hålla oss i skick, inte bara för männens skull, utan för våran egna lyckas skull. Vem kan älska någon som inte älskar sig själv?!
Hur kommer det sig att kilona smyger sig på så fort ett förhållande blir seriöst? Att dom där romantiska promenaderna blivit soffmys med chips och dip istället?
Du kanske inte ska gnälla så mycket på din man för än du själv har tagit dig en titt i spegeln och konstaterat att du fortfarande är den du var när du träffade honom. Ser du så ut idag? Förmodligen inte, och förmodligen har du inte förbättrats utan gått den andra vägen.
Vi kvinnor är inte små underverk som håller oss i skick genom att baka bullar, äta chips och sitta där och le snällt. Nej, det krävs faktiskt en del av oss för att hålla vikten i schakt, få håret att se friskt ut, hålla det där leendet äkta.
Jag som kvinna vill inte se min man deka ner sig ifrån en stilig nyrakad kostymnisse, till en gympabyxbärande, orakad svettig soffliggare.
Precis lika lite som en man vill se sin kvinna förvandlas ifrån en glad, sprudlande kvinna, med scvung i stegen och lite självständighet, till en kärring i flottfläckade mysbyxor gnällandes om att inget blir gjort , lortigt stripigt hår och med ett finger i näsan samtidigt som hon rör om i den vattniga köttfärssåsen.
Skulle vi dessutom vilja ha sex med det monstret som klivit fram? INTE JAG I ALLAFALL !!
Det är en jäkla skillnad på kärlek och sex.
Jag kan älska någon och samtidigt tända på den personen, men har personen förvandlats från, i mina ögon sett, en het hunk till en lodis, då kan jag fortfarande älska en bit av honom men jag tänder garanterat inte på honom längre.
Den jag kunde lägga armarna om förut, står nu en halvmeter bort trots att vi har hudkontakt. Hoppsan, vart kom den magen ifrån?!
Det vackra ansiktet som jag en gång såg har förvandlats till nått oigenkännligt. Hmm.. är det en snorbobba jag ser där bland näshårsspindlarna som krälar ur näsan? URK!! Å han vill att jag ska kyssas hett med honom?! ÅH NEJ DU!!!! Tror att jag måste gå och kräkas.
Likadant är det för honom, han som tittade på dig med hetta och värme i blicken för ett tag sen. Han lägger sina varma händer runt dina kinder, för att upptäcka att dom nu fyller hans händer helt. Han ignorerar detta och tittar upp mot dina ögon.... där stannar blicken vid läppen..
" Va fan, hade hon mustach när jag träffade henne?" (förmodligen ja, men du såg den aldrig för hon tog hand om sig själv och tog bort den varje vecka med vax)
Han ruskar på huvudet och fortsätter upp över gropig hy och pormaskar för att möta ett par vinvattniga ögon.
Har han stånd nu? Är han sugen på att böja ner dig över köksbordet, dra ner dina byxor lagom för att kunna ta dig bakifrån, ge dig en snabbis innan ungarna kommer in?
Skulle inte tro det. Den enögda snoken har krupit in och lagt sig i vinterdvala.
Han ger dig en snabb puss, vänder sig bort medans du fortsätter att gnälla över att han arbetar hårt för att försörja sin familj på bästa sätt, medans du sitter där hemma och pillar dig i naveln medans ungarna river huset.
Du får vara glad om du någonsin får se den enögda snoken igen, om du inet väljer att göra nånting åt det förståss.
Fixa barnvakt, gå till frissan å klipp dig. Åk hem och städa huset. För vem vill leka parningslekar i ett smutsigt hus?!
Klipp tånaglarna, ta en dusch, skrubba kroppen, skölj av dig och fyll badkaret med vatten och ett väldoftande skum. Sätt på dig en ansiktmask, raka benen, armhålorna och ja, raka bort det mesta även där nere!! Det är inte inne att se ut som en vinterpälsad kanin där nere.
Njut en stund, fundera på hur det en gång var, hur du förförde honom då.
Duscha av dig, kliv ur, inspektera dig i spegeln och gör upp en plan för förbättring, men så länge gör du det som går just här och nu. Rota fram sminket och den dyra parfymen du fick av honom förra året som du säkert har en skvätt kvar av. Ansträng dig lite.
Öppna garderoben, ja nånstans där inne finns ditt gamla jag. Rota fram henne. Skulle du inte kunna ha henne just nu så har du iallafall fått ett mål till att uppfylla.
Men nu har du lite bråttom om du inte var smart nog att handla nått snyggt redan tidigare på dagen.
Fixa lite gott käk, tänd lite ljus och välkomna din man hem ifrån jobbet. :)
Men vänta lite nu... tro inte att detta ska fungera första gången du gör det. Det är inte alltid så lätt att släppa på besvikelser, kanske år av sådana till och med.
Gör om en del av detta varje dag, ja inte lämna bort barnen varje dag dock, så ska du se att han snart börjar vakna till liv.
Uppskatta honom, uppskatta det han gör för dig/er. Han är inte du, han kan inte läsa tankar och han har ett eget sätt att göra saker på. Lär du dig att uppskatta det och acceptera honom för att han är den han alltid har vart så har du snart ett recept på framgång.
Är han också en "sån" som dekat ner sig så kommer han snart att ändra på sig han med, speciellt när han ser andra mäns uppskattade blickar, flörtningar och uppmuntrande kommentarer om hur bra du ser ut nu för tiden.
För vilken man vill bli lämnad för att han har blivit en lat, fet, gubbe på 39 år, medans frugan ryckt upp sig och ser ut som en het puma och blir jagad av pilska små valpar på 22 bast ?! ;)
Världen är enkel bara man lär sig att se och ta tillvara på saker och ting och lär sig spela spelen som ingår.
Ett vackert liv får du inte utan ansträngning, ett vackert enkelt liv skapar du själv. :)